Jag hoppas ni har saknat mig! Jag har saknat er! ♥
Nytt i bloggen på LoveSkara
/ Jessica
Inspiratör
ichi go ichi e
Sjukskriven – inte tränat sedan 21september
Hur går jag vidare?
30 november är jag åter i arbete – Hurra!
30 november får jag träna igen – Hurra Hurra!!
30 november behöver jag inte fundera mer över om det jag gör
är okej i andras ögon – Hurra Hurra Hurra!!!
Nu kommer hjärnspökena flygande.
Hur ska det gå? Kan jag? Vågar jag? Och framför allt: Hur ser jag ut efter soffläge i tre månader?
Ska jag skämmas över att ha blivit rund och plufsig?
Jag väljer att se Livet som en utmaning! Igen!
Från NU är det VågaViljaLeva som är fokus!
Jag tänker leva här och nu med min vision, mina mål och vägen som heter Livet!
Hänger ni med mig? Hoppas det!
Man ska ha en tydlig vision – P4 hinderbana efter min förmåga
Man ska ha tydliga mål – orka mina pass på gymmet som innan operationen
Man ska leva här och nu – rörelse ger energi och glädje (rörlighet, styrka och flås)
Frågeställningar som är bra att tänka kring:
Vad vill jag uppnå?
Är det realistiskt?
Hur kommer jag dit? Vilka val ska jag göra? Vilken är bästa vägen?
När ska jag vara där?
Jag fundera också igenom (noga):
Vilka är mina energitjuvar?
Hur är det med:
Psykisk stress, sömnen, kosten, vattenintaget, träningen?
Det Dåliga Samvetet?
Energitjuvar kan komma utifrån men det är minst lika vanligt att vi skapar dom själva!
Det gör jag!
Har jag obalans ger det låg energi – oavsett vilken punkt ovan som obalansen finns i.
Jag SKA fokusera på det jag faktiskt gör och vara nöjd med det!
”Man får inte leva om sitt liv. Det är det som är själva grejen.” Tack, Jonas Gardell!
Vara närvarande i allt jag gör och fundera över vad som gör mig glad och vad som ger mig energi och göra mer av det
”ichi go ichi e” 一期一会
Det är japanska och betyder (fritt tolkat):
ta vara på det unika i varje ögonblick för varje ögonblick är unikt
Behandla varje möte som om det är första och sista gången vi ses för även om samma möte äger rum igen blir det alltid ett nytt möte, nya omständigheter, nya känslor, nya förutsättningar
Slutord
”Don’t ask yourself what the world needs, ask yourself what makes you come alive. And then go do that. Because what the world needs are people who have come alive.”
/ Jessica
Målet är Resan – Resan är Livet
Vissa dagar blir det tydligare
Man slår upp tidningen och det blir tydligare
Jag läser minns och påminns
Jag gläds men med tårar som inte får plats utan måste få rinna över
Tacksamheten fyller mig så det gör ont
Resan är gjord
Så många möten – Så många liv som påverkats – medvetet och omedvetet
Åk inte bara med
Hjälp till att styra
Se – Känn – Utforska – Lev
Hela resan…som är Livet
Livet – en ocean av tid! Känslan – tills det är för sent
/ Jessica
Jag vill Leva – inte bara Överleva
Life – Give Me A Break
Ibland behöver man en Paus
Ibland får man en ofrivillig Paus
Ibland får man helt sonika ge sig själv en Paus
Så länge som man styr över sitt eget liv känns det hanterbart, eller hur? Det är när faktorer vi inte rår över sätter käppar i hjulen som det blir jobbigt. När andra människor fattar besluten och rumsterar om i vår vardag. När vi inte rår över vår egen verklighet – då gör det ont!
Jag är en vanemänniska med ett visst kontrollbehov (stort, enligt vissa). Men det gör mig trygg!
När saker jag är bra på rycks undan och jag får sitta stilla och hantera det – då gör det ont!
I alla fall i början!
Fast det är nyttigt också, till viss del. Ja, kanske inte precis att ha ont 😉 men att Livet ger oss utmaningar. På nåt märkligt sätt så reser vi oss (oftast) efter smällarna, även om vi kanske aldrig blir dem samma igen.
Man blir sårad och ens medmänskliga värde försvinner samtidigt som man börjar tvivla på sig själv fastän man inte behöver. Vad man behöver är att stanna upp, take a break, och BaraVara. Att vänta in sig själv!
Får man vara ledsen då?
Klart man får, svarar dom flesta spontant!
Frågan är snarare om man orkar!
Bland det jobbigaste med att vara ledsen är att gå utanför sitt skal, sin integritet, och svara på alla frågor och försöka att, hjälpligt, beskriva vad som inträffat. Fast man kanske inte ens förstår det själv. Känslor ÄR svåra!
Missförstå mig nu rätt: alla är gulliga som bryr sig! ♥
Jag tar egentligen tacksamt emot det! Självklart känns det bra att folk frågar och kommenterar men…
Då är det bra med sociala medier! Att kunna hantera frågor och kommentarer bakom en skärm och med det skrivna ordet! I tryggheten med bara sig själv som sällskap, där man fortfarande äger kontrollen.
Ibland är det till och med så fiffigt att man just när det behövs som mest får en sån där oöverträfflig kommentar som går rätt in i hjärtat! Som lyfter! Som ger mig ett värde igen! Och det utan att personen i fråga ens visste om att man behövde den – just exakt då!
För ibland behövs det en ego-boost, ibland tystnad och vila, ibland en tisdagskram, ibland ett tut från en bil och en vink, ibland gråt, ibland baravara, ibland den där extra kommentaren
Utmaningen – som varit, som är – består utav att Leva!
Att återgå till Livet, att återfå kontrollen – både kroppsligt och själsligt – det är tungt! Inte alltid, men ofta!
Så…Give Yourself A Break – Du är värd det ♥
/ Jessica
Hopplöshetens räddare
Vad vore vi utan mål?
Ett liv utan mening, riktning och framtid
Hopplöshet i dess fulla utsmyckning
Då är målet räddningen – min räddning
”Du gör väl inte för mycket; jobbar väl inte på för fort; du tar det väl lugnt?” Ni är för söta! ♥
Ja, jag lovar! Har man haft så ont och är så slut i kroppen blir det inte många knop. Men mål det finns det 🙂
Träning – Vision Mål Delmål Utmaning
Utmaningar har jag varje dag – att orka ha ont och ändå röra mig
Första delmålet var första kilometern i riktig promenadtakt och det gick, med envishet och jädraranamma
Andra delmålet var Skara HF:s första hemmamatch och den klarade jag med lite horisontalläge i pausen 😉
Nästa delmål – första riktiga promenaden på 5 km (kommer om nån vecka)
Ett annat mål är att komma tillbaka till gymmet, både för att träna och som instruktör (november?)
Visionen då? Jo, det är P4 träningsbana – självklart anpassat efter mig som kvinna och min historik (våren 2016)
Ibland känns det ändå som man står stilla och stampar. 1 km, 2.5 km, ja inte går det fort inte. Fast resan mot målet är minst lika viktig. Att upprepa det som redan gjorts men göra det bättre – det är tanken.
Kortsiktiga, Långsiktiga och Visioner – alla är dom MINA mål
Vilka är DINA?
/ Jessica
Maybe pain forces us to grow
Mattkanter och trösklar
När man är opererad och har ont är att ligga på soffan inget val utan en nödvändighet.
Varje tröskel och varje mattkant är del i ett träningspass!
Mycket tid finns det till att tänka och fundera:
Hur mår jag?
Varför?
Vad vill jag förändra?
Vad har jag för mål?
Hur ska jag komma dit?
Vilka delmål ska jag ha?
Vilken tid får det ta?
Att tänka för mycket är inte bäst
Att tänka för mycket kan göra att du faktiskt skapar problem som inte fanns där från början
Att tänka rätt är en utmaning i sig
Ibland kan vi behöva hjälp och stöd i våra tankar
Hjälp och stöd i att hitta rätta vägar för att må bäst
Att våga fråga om hjälp ÄR en styrka
Jag frågar:
Kroppsform Jessica Kristensson
MW Träning & Hälsa Malin Walette
Hälsostudion Skara Harriet Fryklind
För dom ÄR bäst och jag är värd det bästa
För:
I rörelse mår jag bättre
I rörelse är jag gladare
I rörelse blir jag fylld av endorfiner
Och endorfinerna, dom är kroppens egen smärtlindring
För det handlar inte om att bli bäst i världen – det handlar om att bli mitt bästa jag, inifrån och ut
Det handlar om MIG
/ Jessica
Believe – Tro på dig själv – Våga bryta mönstret
Jag njuter
Av att vilja
Av att orka
Av sociala medier
Av ord som berör, peppar och som får mig att vilja orka
Av er, alla följare
Jag känner tacksamhet för
Alla hälsningar och hejjarop
Alla kort och bilder
Alla igenkännanden och erkännanden
Alla underbara kommentarer i sociala medier
Alla er
Några personer som berört mig, stärkt mig och gett mig stöd och hopp – gå in och läs, följ och ge dom ditt stöd också:
Findus – så klok, underfundig, flerbottnad och härlig med ord är du
Malin – så modigt, så naket, så igenkännande och samtidigt så iskallt glödhett rakt i mellangärdet hårt
Molly Pettersson Hammar – så ung, så klok och en sån viktig röst att uppmärksamma – försiktigt
Camilla Läckberg – som tog en paus från instagram och kom åter med all kraft, så utlämnande fast ändå privat, hon gör oss delaktig i så viktiga frågeställningar, oerhört klok kvinna som balansera sina ord på en knivsegg – du är beundrad
Stina Wollter – Stina, Stina! Du var med på min lista långt innan sista explosionen i media. Du är så mycket mer än instagram. Du är allt! Du får mig att rodna, skämmas och att vilja ha mer: allt på samma gång. Inte ett inlägg vill jag missa – vare sig det är avklätt, påklätt; varmt, kallt; vackrare, vackrast – det är Stina
”Jag trodde jag var stark och trygg men när du blir sviken av personer som du litat på och fått förtroende för rycks det lilla skyddshöljet bort och du står bokstavligen naken. Jag känner mig så lurad och ledsen, använd och utnyttjad. Det svider i halsen av samma svid som svidit så länge jag kan minnas då någon behandlat mig orättvist”
Känner så igen mig i alla ord, som så många känner igen sig i mina – orden är våra, allas, och så viktiga att skriva, att dela
Så Våga
Våga bryt mönstret
Våga tro att du kan
Våga tro på dig själv
Våga gör just din röst hörd
Believe
Och passa på och gör en StinaDans #dansaförstina
/ Jessica
Nyopererad av Livet – Nyväckt till Livet – Nyfiken på Livet
För ganska exakt två veckor sen var jag låg, nedtryckt och uppgiven.
Jag hade ont – både i kroppen och i hjärtat. Både fysiskt och psykiskt.
Mina tidigare inlägg vittnar om detta.
Nu är jag opererad och har fortfarande rejält ont men det går åt rätt håll. Det är bra!
Jag har bestämt mig för att inte låta elakheter, obetänksamheter och samhällets illvilliga jantelag ta över. Det är bra!
Jag kommer inte vara tyst utan kommer fortsätta ge luft för orättvisorna. Det är bra!
Skillnaden är att nu vet jag att jag har ett värde. Det är bra!
Jag dog en smula men nu lever jag – riktigt mycket lever jag
Jag pratar med fåglarna för jag är tillräckligt stilla, länge, länge
Jag står med näsan i Louise Odier rosen jättelänge för jag orkar ändå inte flytta mig
Jag känner doften av dagg, frukt och höst extra tydligt för jag måste stanna och vila ofta, ofta
Jag låter solen värma mitt ansikte för har jag väl landat i en position som bara gör jätteont orkar jag inte ta mig upp
Jag ligger i soffan och ser på bästa serien – Grey’s Anatomy – avsnitt efter avsnitt
Och ja, jag har tur med vädret
Jag har INTE dåligt samvete, jag är sjukskriven
Jag avslutar allt negativt med att ge dig din sista stund i rampljuset
Du som misstrodde mig
Du som gav mig beska kommentarer
Du som pratade bakom ryggen på mig
Du som tryckte ner mig
Nu har du fått ditt
Nu handlar det om oss – vi som faktiskt VILL något
Vi som vill hjälpa oss själva
Ännu är jag inte stark, men vet du?
Jag kommer bli URSTARK!
Så det så!
För:
Jag är något – Jag är någon – Jag är Jessica – och det är jag jäkligt stolt över
även om jag just nu är sjukskriven
Och jag har bestämt mig – tänker inte strutsa – tänker Leva!
För som Mae West en gång sa:
Du lever bara en gång, men om du gör det tillräckligt bra då räcker det
Så du! Jag ber dig bara om en enda sak:
Koppla på hjärnan nästa gång du kommenterar någon annan
/ Jessica
Från björksus till elopeder
När kommer den fula maten till Skara?
Jag la ut en bild på ett päron från vår trädgård på sociala medier i veckan
Det gjorde jag med texten:
”Läser matbladen – bara frukt från andra länder! Hallå! Det är september i Sverige – behöver inte vara perfekt!!!”
Så många har kommenterat, frågat, tipsat och tyckt till så jag satte mig ner och forskade runt lite.
Den fula maten handlar det om! Den där maten som slängs för att den inte platsar. Tex var fjärde morot, var sjunde potatis och var tionde lök som kasseras direkt när dom plockas från jorden. Bara i Sverige betyder det 400 000 ton frukt och grönt som aldrig lämnar gårdarna. För EU är siffran hissnande 89 miljoner ton mat! Om det vore ett måste kunde jag kanske förlika mig med tanken men nästan 80% går att undvika att bli skräp.
Det handlar också om frukt och grönt som faller utanför ramen! Morötter som har för många ben! Äpplen som inte passar i den fysiska mallen! Citroner med konstiga utväxter! Helt okej i smak med för ögat annorlunda.
Det handlar om franska Intermache! Butikskedjor som ger ”udda” grönsaker ett värde och en plats på hyllorna i butikerna.
Det handlar om norska Bunnpris! Butikerna som ger konsumenterna ett val att handla billigare samtidigt som mängden sopor minskar.
Det handlar om kanadensiska Loblaw! Där ”Naturally Imperfect” har fått en ny mening och blivit starten på ett nytt sätt att tänka.
Ja, ja, tänker du nu! Det är väl gott och väl. Men djuren behöver ju maten och vi producerar biogas av produkterna. Och jag håller med dig. Absolut! All frukt och grönt med undermålig kvalitet ska vi fortsätta att använda till detta. Självklart!
Men det är den maten som ratas för att den inte passar in, som faller utanför normen jag pratar om. Och vems norm! Inte min i alla fall och tänker du efter lite (och läser på länkarna här ovan) tror jag inte att det är din norm heller. Så…
…i Skara finns Ica, Coop, Willys, City Gross – vem blir först?
Vem blir först att ge plats åt den fula maten, att ge oss konsumenter ett val, att höja statusen för maten utanför ”normen”? Vem blir först i Skara?
Och snälla – kalla maten för något positivt, något som hyllar att den gått sin egen väg, något som lyfter och höjer statusen.
Helt enkelt: ♥Naturligt skapta♥
/ Jessica
